Refugium – trädgård som tillflykt

Håkan Jansson, Aftonbladet:

”Söderut, från Skanstull i Stockholm: Årstaviken, med bilbroarna långt till vänster och tågbroarna långt bort till höger. På andra sidan vattnet skog, en gammal herrgård, Gullmarsplan, Globens väldiga kula och de södra förorterna….ligger Eriksdalslunden koloniområde…en grön vacker paviljong på 13 kvm i en trädgård på 237 kvadratmeter stor trädgård. Det är Hans Drosts tillflyktsort. Ingela Bendt har gjort en bok om Hans Drost och hans kolonilott, en trädgård och ett liv i text och bilder. Först misstänkte jag att det här var ännu en i raden av böcker som med krystade vinklar försöker slå mynt av trädgårdstrenden. Men icke. Ingela Bendt berättar rakt och vackert om hur hon, själv kolonist, får kontakt med den enstörige gamle tysken och hur de korta mötena utvecklas till en sorts ömtålig vänskap… Efter tre år när han läst manus och sett bilderna till boken tar Drost farväl av Ingela. Nu vill han vara ifred. Det blev en bok med få hårda fakta om lupiner och växtzoner och bara fragment av ett öde. Men här finns ett vackert vemod”.

Hemträdgården

”Det här är en mycket annorlunda trädgårdsbok, så långt från faktaböcker man kan komma, men ändå en bok som innehåller mycket trädgårdskunnande. Att odla är som att väva en gobeläng…Vi får trädgårdsinspiration genom samtalen och – inte minst- genom Ingela Bendts stämningsfyllda bilder. Jag blir nästan lika besviken som Ingela Bendt när Hans Drost efter tre år konstaterar att ”projektet är avslutat” och ber att få tillbaka nyckeln till trädgårdsgrinden. Men boken finns ju. Och den kan jag läsa om igen”.

Allt om trädgård

”Trädgård av idag är inte bara ”instant-make-over”, genvägar till trender eller latmansträdgård med minimala krav på skötsel. Trädgården måste också få ta tid att utvecklas och bli en slags självbiografi över sin ägare. Ingela Bendt odlar egen kolonilott i Stockholm. Där blev hon fascinerad av en lottgrannes stuga. Kontakten utvecklades till samtal om trädgårdens betydelse … Refugium är en trädgård eller ett trädgårdsrum utan insyn. En plats där man får vara ifred, där man är säker och där det också finns ett lugn och en tystnad. I Hans Drost trädgård finns ett avskilt refugium, men egentligen är hela trädgården en ostörd plats med en alldeles unik historia. En vacker säregen bok, för alla som önskar ett lugnare tempo både i trädgården och i läsupplevelsen!”

Östgöta Correspondenten

”Kanske är du redan bekant med östgötaförfattaren Ingela Bendts bok om Ellen Keys Strand Ett hem för själen. Boken som tagit förlaget på sängen, en smygande succe´. Förra hösten kom den i nyutgåva i mjukband och den har snart sålt 40 000 exemplar, långt över förväntan. Refugium Trädgård som tillflykt är en bok i samma anda, om mötet med den tyske trädgårdsfilosofen och numera pensionerade landskapsarkitekten Hans Drost… Det här är inte bara en trädgårdsbok till. Det är ett litet mästerverk som borde ge Ingela Bendt den uppmärksamhet och ett erkännande som en av länets mest intressanta författare. Hon skriver enkelt och avskalat, inga krusiduller. Poetiskt. Fantastiskt. Och hennes bilder kompletterar texten väl.”

Läs hela artikeln här: http://archive.corren.se/bostad/?articleId=4272010 Gripande koloniträdgård

”En trädgårdsbok som får känslor att vibrera. Boken Refugium bjuder på ett lika vackert som gripande besök i en liten koloniträdgård i Eriksdalslundens koloniträdgårdsområde på Södermalm i Stockholm. Redan på de första sidorna infinner sig en drömsk känsla av att ha varit med vid Ingela Bendts möten, där hon så småningom fick ta med kameran in bakom grindarna och beskåda den tyske förre landskapsarkitektens Hans Drosts tillflyktsort. Läsaren får följa Drost berättelser hur han byggt upp trädgården. Vad han lärt sig under åren hos trädgårdsmästaren Carl Peper, som sålt liljekonvaljer till den sista ryske tsaren i Sankt Petersburg. Från ljuvlig grönska till skräckfyllda upplevelser från Drosts uppväxt i Berlin under kriget”.

Svenska Dagbladet/Idag sidan

– Det är bara en sekund av mitt liv.” Slottsträdgårdsmästaren blogg: Bokhandeln svämmar över av trädgårdsböcker numer… På något vis kände jag på mig att den här boken var något extra. Hur kan man inte få de aningarna när man läser i bokens början om vad Refugium står för, hör här: Refugium. Ordet betyder tillflykt. Ett ostört rum. En intim plats som föder samtal… en stilla plats mitt i stan, en koloniträdgård belägen på sydsluttningen av Södermalm.

”Mannen som finner frid i trädgården Tillflyktsort. En skygg man i koloniområdet. En som bara skymtades bakom häcken. Grannen Ingela Bendt fick till slut kontakt och skrev så småningom en bok om Hans Drost. … Hon hade många gånger gått förbi den lilla kolonilotten med det persiljegröna huset vid Årstavikens strand på Södermalm. Därinne skymtade hon en äldre man som röde sig bland häckar och bakom humleväggeni den egensinniga miniatyrträdgården Så en dag började hon prata med honom över staketet. Han bröt på tyska, talade långsamt, uttryckte sig väl och hade ett sätt att associera som fascinerade henne. Det blev inledningen på en tre år lång resa in i den pensionerade landskapsarkitekten Hans Drosts värld. I en tid då man ska vara utåtriktad och så synlig som möjligt är han precis tvärtom. När boken var klar tyckte förlaget att vi skulle prata om boken tillsammans för att lansera den. Det var inte att tänka på. Hans integritet, hans frizon, är en viktig del av den historia jag berättar i boken. .. .. en dag ber han att få tillbaka nyckeln. I boken beskriver Ingela Bendt episoden så här: – Jag skulle vilja ha tillbaka min nyckel, säger Hans. Hantverkare ska komma hit och jag behöver den. Nu är väl det här projektet avslutat. Jag blir överrumplad. Nyckeln i det röda läderfodralet har hängt vid min hallspegel i tre år. – Får du separationsångest, säger Hans. Sätta punkt. Han har sett alla bilder. Nu har han också läst manus och godkänt.

Det här är inte en trädgårdsbok i vanlig bemärkelse utan en berättelse om en man och hans trädgård på 237 kvm. och om hans tankar om trädgård och livet. Berättat vackert och stilla. När jag läser böcker som intresserar mig extra mycket brukar jag sätt lappar vid sidor där det står något klokt. I den här boken blev det många lappar. Ingela Bendt skriver mycket vackert och jag tycker om hennes sätt att skriva korta meningar, det blir ett flyt i läsandet och inte uppstoppande som man skulle kunna tro. Det är en konst att förmedla något med en kort mening. Hennes egna bilder i boken är också mycket fina. Just nu har jag två idoler…Ingela Bendt och Hans Drost. Det här var mycket skön läsning!” För hela texten läs http://gardener.blogg.se/2008/september/dagens-tradgardsbok-refugium-tradgard-som.html